Gå till innehåll

Microsoft löjlar sig igen, den här gången genom att presentera A parent's primer to computer slang - helt enkelt en steg för steg guide på l33t-speak.

Risken finns att föräldrar som tror på sajten och försöker lära sig från den kommer att stämplas som n00bs av sina barn. Mitt tips är att folk hellre skall surfa till brenz.nets L337 Speak Converter och där försäkra sig om att åtminstone översätta barnens kråkor till någonting mer lättläst.

För övrigt är inte l337-speak så himla svårt, efter ett par meningar lyckas de flesta knäcka koden och kan då stoltsera med sina m4d sk1llz. Och skall jag vara ärlig så är det inte förrän då föräldrarna kommer att lyckas pwn:a sina barn, speciellt om de lyckas föra in ett par w00ts i diskussionen.

Satt och tänkte idag, om krig verkligen kunde leda till en lösning. Till demokrati. Och så drog man sig till minnes Afghanistan, är det inte skrämmande att media lyckats få mig att glömma landet?

Vad blev det av Afghanistan egentligen? Det var ju ett val, som koalitionens favorit, Karzai, vann. Men har landet demokratiserats? Lever kvinnorna bättre än de gjorde än under talibantiden? Har de mänskliga rättigheterna respekterats?

Vad händer i det här otroligt fattiga landet som drabbats av det ena kriget efter det andra? Varför letar man endast efter utlänningen Bin Laden när det också finns inhemska talibaner som borde straffas för allt ont de orsakat? Jag har hundratals med frågor som jag inte får några svar på. Media har glömt landet, senast jag hörde något om Afghanistan var det dåliga nyheter som förmedlades. Opiumodlingen hade nått rekordnivåer och talibanerna hade återtagit stora delar av landet.

Är detta vad som väntar Irak? En återkomst av baathpartiet?

Varför är det så tyst?

One Tiny Step At A Time. ™

Arbetsförmedlingssajten Svensk Lönedumpningsservice har börjat att uppmärksammas runt om på webben. Senast är det bloggen theWitch som belönat er ack så ödmjuka sajt med utmärkelsen "Veckans Länk".

Vi på Svensk Lönedumpningsservice tackar för uppmärksamheten och poängterar återigen fördelarna med att utnyttja systemet.

Det är lite olyckligt, underligt nog, att en anställningsintervju går bra. Jag menar... var var svårigheterna? Var tog grillningen vägen? Varför kände jag mig så självsäker och hade svar på tal. Det skall ju vara kännas nervöst med en anställningsintevju, konstigt nog var jag inte nervös alls.

Vi snackade, skrattade, skämtade, blev allvarliga och snackade jobb. Allting gick som smort.

Sedan får man höra "Jag måste träffa de andra först innan jag kan ge dig ett svar." Självklart tänker jag. "Jag hör av mig inom en vecka eller två."

Och vips var det över. Efter en timme där jag gjorde mitt bästa för att övertyga arbetsgivaren om att jag var rätt person på jobbet, får jag nu vänta i mellan 168 och 336 timmar innan jag får svar.

Tiden går långssamt...

På måndag sticker jag till huvudstaden för en anställningsintervju. Ett flertal punkter gör att jag väldigt gärna skulle vilja börja på det utannonserade jobbet. Först och främst gäller det själva yrket och det område som företaget arbetar inom. Jag har ett väldigt stort intresse och en hel del kunskaper, vilket jag antar är positivt. Vidare är det ju toppen att man får en anledning till att flytta till Stockholm, jag har nog tröttnat på den småstad jag för nuvarande lever i.

Visst känner man sig nervös, men det gör väl alla. Jag vet att jag kommer att göra mitt bästa för att få företaget att anställa mig, någonting som ingen kommer att ångra. Man känner ju sig själv bäst, och jag vet att med tanke på yrkesrollen och yrkesområdet så kommer jag att vara som skapt för jobbet.

Nu hjälper det ju inte mig att jag skriver detta i en blog... men visst tusan känns det skönt att få orden ur sig...

En liten oskyldig fråga jag fick här om dagen väckte många minnen till liv. Minnen från gymnasiets Fysik A, ganska obehagliga minnen om man säger så. Fysik A är en sådan kurs som visar allt det som är fel med dagens skola. I grundskolan ansåg jag att allting var enkelt, matten var en av de roligaste ämnerna, till så lika fysiken. Allting var praktiskt, hade en logisk mening och förklaring och framför allt var allting så jäkla kul.

Sedan kommer man till gymnasiet och möts av Fysik A. Stenhård teori, en jäkla massa formler man skall kunna utantill och framför allt förstå - plus en hel del torra lektioner där man fick kämpa för att hålla sig vaken.

De flesta av oss reagerade på samma sätt, vi gav upp. Vi började se lektionerna i Fysik A som ett gissel och ämnet var vårt fiende. Till motsats från grundskolan hade gymnasiet lyckats med att göra fysiken till en totalt ointressant upplevelse. Jag blev självklart icke-godkänd. Efter en sommarkurs och en omtenta lyckades jag dock få upp betyget till godkänt - men inte ens det var lätt då min hjärna hade bestämt sig för att blockera ämnet.

Vad det svenska gymnasiet behöver är att finna ett sätt att återigen göra skolämnerna intressanta, misslyckas detta så kommer den nuvarande utvecklingen med ungdomar som fyller komvux-salarna att fortsätta.

Vad är DeltaT undrar du?

Det är skillnaden mellan två temperaturer, inte för att jag vet var nyttan i den vetskapen ligger.

Jag har startat en arbetsförmedling. Det var inte värst svårt och nischen jag siktar in mig på kommer att ge mig massvis med kunder - både arbetssökande och arbetsgivare.

Affärsidén är som följer. Sveriges kvinnor kostar ungefär en fjärdedel mindre att anställa än den manliga motsvarigheten. Därför har vi på Svensk lönedumpingsservice tagit på oss uppdraget att hitta den bästa kvinnliga kompetensen till det billigaste priset.

Alltså, min arbetsförmedling kommer endast att förmedla arbeten till kvinnor, män är utestängda. Alla annonser som avslutas med "då vi har många manliga anställda ser vi helst kvinnliga sökande" kan sluta leta. Det är bara att höra av sig till mig.

Som vilken professionell arbetsförmedling som helst har vi självklart en hemsida. Besök oss på http://www.lonedumpning.se

Du är varmt välkommen.

Läste i en annan blog att folk var positiva till Göran Perssons nya utspel om höjda skatter. I ärlighetens namn är jag ganska positiv själv. Jag betalar gärna lite mer i skatt för att andra skall få det lite bättre.

Men... det finns ju alltid ett men. Det skall inte räcka med att regeringen höjer skatterna och sedan låtsas om ingenting. Jag vill ha en öronmärkt skattehöjning som visar att pengarna går till skola och vård. Jag vill dessutom ha någon form av revision som säkrar att pengarna används på rätt sätt. Det sista jag vill se är ännu en sossegubbe som köper sig vila och bil för mina skattepengar.

Så enkelt är det Göran Persson. Vill du höja skatterna så får du banne mig jobba för det. Jag vill se konkreta bevis på att mina pengar används där de ska. Jag vill nämligen inte betala din pension. Men gärna fru Agdas och herr Gunnars pension - det är ju trots allt de som nu lider av ett alltmer ohumant och icke-solidariskt samhälle.

%d bloggare gillar detta: