Gå till innehåll

10

Ni som hittar hit via söktermerna "arab röv", "arab sex", "arab snoppar", "arabic ass", "arab maio", "arab sex filmmer", "arab sexse dans", "arabick sex", "efter man döda i arab", "efter man döda vad gör arab", "arab kissar", "arab hot se", "arab kön", "arab+missil" "sex arab", "sex arab 2008", "sex arabic filmer", "sex arabk", "sex,se arab", "äter arab".

Hur tänkte ni här?

Det går att kommentera anonymt.

3


Foto: Taimur Asif @ flickr

Dubai framställs ofta som globaliseringens och kapitalismens ögonsten. Ett borgligt Eden. Ett skattefritt samhälle där entreprenörskap står i fokus. Det är rätt lätt att gå på bilden av Dubai som det perfekta samhället när man ser projekt som Burj Al Arab eller The World.

I skymundan får verkligheten stå. Som att de asiatiska arbetarna som faktiskt bygger upp Dubais rikedom, som tar hand om Dubaibornas barn, som ser till att samhället fungerar arbetar enligt rena slavkontrakt. Man rapporterar inte om den rasistiska grund som Dubai bygger på: där emirater självfallet alltid kommer först, där araber är andra klassens medborgare, där västbor tillhör tredje klassen och undviks av emirater och där speciellt sydasiater och afrikaner kommer på en avlägsen fjärde plats med allt vad det innebär.

Johann Haris gräv om Dubai i The Independent från april är därför en måsteläsning för de flesta. Jag har ansett mig känna till de arabiska ländernas högerkonservatism och rasism rätt bra, men även jag blir närmast chockad av det jag får läsa i The Indpendents artikel.

Dubai kan fan i mig ta sig i röven.

2

Tack för tipset pappa!

Smooth Criminal. En arabisk studie. Jag är glad på riktigt över sådana här klipp. De visar om inte annat hur långt de radikala muslimerna är ute och cyklar. Boys wanna have fun, ju.

Fast med varannan damernas hade festen säkert varit ännu roligare. Där hänger vi araber inte riktigt med västvärlden ännu.

8

Och så var det över. Mitt lilla aprilskämt. Jag har för vana att skriva ett aprilskämtsinlägg varje år, oftast blir mina skämt lite för sannolika, och jag gillar det.

Är det inte för lätt att upptäcka aprilskämt nu för tiden?

Mitt tema för i år var politisk korrekthet. Jag ville gärna driva med vad man får och inte får säga. Och så ville jag driva med bilden av araber i allmänhet. Jävla arab är ju en svordom där "jävla" är det milda ordet i sammanhanget.

Och så blev då den här bloggen kallad "Se till vänster, där går en person av mellanöstiskt ursprung" i ge och ta tio timmar. Nu funkade det här inte riktigt som jag tänkt mig, kommentarerna gjorde mig rörd och gav mig dåligt samvete. Det är ju den ultimata ironin att falla för det egna aprilskämtet.

Men nu är det tillbaka till vardagslunket. Tack för att att ni gjorde dagen eftertänksam.

5

Jag har länge definierat mig som arab. Jag har byggt upp en identitet av en person av arabiskt ursprung, boende i Sverige med allt vad det innebär. Jag har försökt normalisera den bild av araber som finns "där ute" på det bästa sätt jag kan.

Oftast känns det som ett rent misslyckande.

Jag är trött. Trött på förutfattade meningar, på dragna slutsatser, på stämplar och på att sättas in ett fack.

Jag är inte bara arab, att jag råkade födas i ett arabtalande land är inte min identitet. Folk verkar dock inte förstå detta. Från och med idag tänker jag därför gör något åt saken.

Jag är inte längre arab. Jag är en person av mellanöstiskt ursprung. Jag är en svensk-mellanöstisk medborgare med eget liv och egna tankar.

Hoppas på ert stöd i omformningen av min personlighet. Välkomna till en ny blogg, en nystart, välkomna till "Se till vänster, där går en person av mellanöstiskt ursprung".

4

Skrev en recension på Body of Lies hos Bloggywood här om dagen och kom in på ämnet arabiska på film.

Det finns ju rätt många anledningar till att araber är ständigt närvarande i Hollywoodfilmer, saken är bara den att skådespelarna oftast inte är araber. Det är ett faktum som irriterar mig smått.

Att höra uselt fonetiskt inlärda repliker är ju värsta illusiondödaren. Här har vi självaste Big Bad, med ena handen på en atombomb och den andra ondskefullt omfamnande ett imponerande skägg. Och så öppnar vår nemesis munnen, och ut kommer dagisspråk.

Finns det verkligen så lite arabiska skådespelare i Hollywood? Måste iranier, turkar, spanjorer, italienare och britter hoppa in rollen? Och om så är fallet, varför kan de här skådespelarna inte bara prata engelska? Även om det sker med en ful brytning så har jag lättare att acceptera rollkaraktären.

Inte blir det lättare av att arabiskan alla dialekter. Att höra fonetiskt inlärd egyptiska är comedy guld. Önskar bara att ni kunde förstå hur roligt det låter.

1

Det här är bilden som återställt lite av McCains sneda gloria. Republikanernas smutskastning har ju annars varit så smutsig att även de härdade amerikanska väljarna ryggat tillbaka. Obama ska ju ha umgåtts med terrorister, varit muslim i smyg, pratat med intellektuella, velat göra en socialistisk (läs kommunistisk) stat av USA, inte varit en riktig amerikan (född i Hawaii) och kanske värst av allt tillåtit sig arrogansen att visa sig med en mörk hudfärg - utomhus.

Droppen rann dock över bägaren under ett möte i Minnesota. En kvinna i publiken fick nämligen tag på en mikrofon och hade fräckheten att kalla Obama för arab. En sådan attack kunde inte ens McCain stå ut med. Han tog tillbaka mikrofonen och försvarade Obama med orden:

"No, ma'am. He's a decent family man [and] citizen that I just happen to have disagreements with on fundamental issues and that's what this campaign's all about. He's not [an Arab]."

Det är så skönt att se. Till och med McCain vägrar att sjunka så långt. Obama är ingen arab. Herregud människor, han är faktiskt en hederlig familjfar...

Om ett par dagar lär vi se samma amerikanska kvinna på en tv-show med tårarna rinnande och frågan "varför hatar de oss så mycket?" Jo, kanske för att ni hatar dem lika mycket.

Huffington Posts Hanna Ingber Win tar upp frågan i ett bra inlägg. Man mår allt lite bättre av att se att det finns tänkande människor kvar i landet. Även under valtider.

2

Jag gillar att utmana fördomar. En liten smålöjlig grej jag brukar göra är därför att visa var jag står med hjälp av mat och dryck. Taktiken funkar egentligen bara en gång, därför brukar jag passa på första gången jag ska ut och äta med nya bekantskaper, kollegor, klasskompisar eller vad det nu kan vara.

När det är dags att beställa har jag upplägget klart för mig. Jag letar upp första bästa maträtt där skinka eller fläsk ingår och beställer det ihop med en glas öl. Här täcker man upp två fördomar folk brukar ha mot araber, att vi inte äter gris eller dricker alkohol.

Det funkar förvånansvärt ofta. Frågan hänger i luften och ställs så småningom. Sa jag inte att jag kom från Irak? Jo. Är jag inte muslim då? Inte för att det har med saken att göra, men nej, det är förresten endast troende muslimer som bryr sig om gris- och alkoholförbudet - även om de ibland kan låtsas om annat i främmandes sällskap.

Skink- och öldieten är en väldigt enkel och effektiv metod att bryta fördomar på. Ibland behöver det inte vara med komplicerat än så

3

Ett gäng stand up-komiker av mellanösternursprung turnerar i USA under det givna namnet Axis of Evil och är tydligen något av en succé om jag förstått saken rätt. Inte att undra på egentligen, seriös komedi i gränsen till tragedi är alltid roligast. Att bränna av ett par skämt utan att det kostar en något är billig humor, det ska svida för konstens skull.

Någon som jag tycker gör det rätt bra är Ahmed Ahmed. Den här killen är lite av stjärnan i Axis of Evil. Skämten är förvisso till en stor del förutsägbara, men ibland lyser det upp som en blixt från klar himmel. Roligast är när Ahmed lyckas kicka igång min igenkänningsfaktor.

Här följer tio minuter stand up som Özz Nujen bara kan drömma om:

6

När jag först hörde talas om Infinity Wards Call of Duty 4: Modern Warfare så fanns det ingen tvekan hos mig om den typ av fiende som skulle dominera.

Tidigare Call of Duty-spel har fokuserat på andra världskriget. Man har fått träda in i rollen som sovjetisk soldat, engelsman och amerikan för att skoningslöst skjuta tyskar i en serie på tre spel. Nu är det dock en helt annan etnisk grupp som spökar, nämligen de där ack så hemska araberna med röd sjal. I Modern Warfare spelar du troligen en amerikan som har för uppgift att meja ner araber (kommunistaraber till och med kanske, det skulle säkert ge några en orgasm). Det är tidsenligt, trendkänsligt och effektivt.

Kolla in trailern nedan för en dramatisk berg- och dalbana.