Gå till innehåll

3

Mitt webbhotell har under helgen flyttat till nya lokaler och därför har jag inte kunnat uppdatera bloggen. Men nu verkar allting fungera som det skall.

I fredags var jag i alla fall och kollade på Liftarens Guide till Galaxen. Att boken är bättre är ganska självklart, men filmen är absolut inte dålig för det. Många goda skratt blev det, vissa i publiken kiknade och det märktes att de inte hade läst Douglas Adams odödliga verk. Det här verkade göra filmen ännu roligare för dem. Så där har du det, kolla på filmen först och läs boken sedan.

Det som jag störde mig mest på var det faktum att filmen tog slut. Jag hade gärna sett fortsättningen. Förhoppningsvis har Liftarens Guide till Galaxen samlat ihop tillräckligt mycket kapital för att vi skall kunna se Restaurangen vid slutet av Universum om ett par år.

Största överaskningen? En Mos Def som faktiskt inte störde.
Bästa rolltolkning? Sam Rockwell som Zaphod. Underbart roligt.

Det får nog bli en rekommendation, gå och se den här filmen. Den är roligare än vad ni tror. Sex av tio araber räcker tummen upp. I min betygsnyckel betyder det att det här är en bra film.

Efteråt var det dags att göra stan, någonting som var ganska händelselöst. Jag hade kul i alla fall. Men när det var tid att dra sig hemåt så hade tunnelbanan självklart stängt och jag ringde efter en taxi...

Det visade sig vara dagens mest händelserika halvtimme.

Jag åkte med en galning som inte hittade runt i stan. Han gasade som bara den, körde mot enkelriktat ett par gånger. Backade in i E18 när han tagit fel avfart och tog mig till en för mig helt okänd adress för att han trodde att jag bodde där.

När jag sedan talade om min riktiga adress för fjärde eller femte gången påstod han att gatan inte fanns eftersom han inte kunde hitta den. För att göra en lång historia kort så var jag tvungen att uppge granngatans namn för att överhuvudtaget komma hem.

Det känns som om det är aldrig mer taxi för min del. På en stund i alla fall.

3

Ingen panik! Men på onsdag är det dags för en efterlängtad filmpremiär, nämligen Liftarens Guide till Galaxen. Jag kommer att vara där. På onsdag? Ingen aning. Jag vet bara att det här är en film jag måste se.

Kritiken har varit väldigt god:

"Jag skrattade tills mitt huvud ramlade av, fixade ett nytt huvud och fortsatte skratta."
- Zim Zam Perfect, The Galactic Gazette.

"Åtminstone en av dina hjärnor kommer att totalkollapsa."
- Morvo the Large

Det kan inte bli fel.

1

Igår var jag på bio och kollade in två filmer, faktiskt. Det var en sådan dag då jag kände att jag inte hade något liv, eller så ville jag bara att timmarna skulle gå. Lite huvudvärk hade jag i alla fall.

Nåja, i väntan på att vi skulle släppas in till Batman Begins så satt jag på en bänk och kollade in de andra besökarna. Det som slog mig var hur välklädda alla var. Det kändes nästan som om man var på galapremiär. Aftonklänningar (nåja, jag överdriver lite), kostymer, fina jackor och klänningar. Smink, frisyrer, urringningar och muskler.

Jag satt på bänken med blåa jeans och en t-shirt, en mörkgrå sådan. Frågan var om jag var den ende slafsiga personen i biografen? Det kändes så.

Men, vad är meningen med att klä upp sig på bio? Alla kommer ändå att sätta sig i trånga säten, ljuset kommer att släckas och sen sitter man och stirrar på en duk i drygt två timmar.

Det viktigaste tordes vara att man inte skall lukta illa. Jag tror att jag klarade mig.

Filmerna?

Jodå, Batman Begins var över förväntan. Åtta av tio araber rekommenderar den.

Den andra filmen jag såg var Sin City. Filmen kräver en hel del av tittaren och den är väl värd 15-års åldersgränsen. Nästan en unik upplevelse och för det mesta en positiv sådan. Åtta av tio araber gillar Sin City.

%d bloggare gillar detta: