Allt det jag vill säga Bert

Jag satte min fot i Sverige den 22:a december 1990. Någonstans när jag äntligen förstod språket och trodde att jag hade förstått samhället kom Ny Demokrati in i riksdagen vid valet 1991. Bert Karlsson, Vivianne Franzén och Ian Wachtmeister kom att visa mig den mörka sidan av det svenska folkhemmet. Elva år gammal slutade jag vara naiv när det gällde mitt nya hemland. Från 1991-1994 blev jag vittne till en hatvåg uppiskad av Ny Demokrati, och om en grupp vuxna människor med det enda gemensamma mörkt hår eller mörk hy blev rädda, ja, då kan ni tänka er vad jag kände.

När jag förra veckan fick veta att Bert Karlsson skulle roastas i Kanal 5 så lekte jag lite med tanken på vad jag skulle vilja säga om jag hade haft möjligheten. Till min glädje var min fantasi inte långt borta från den verklighet Magnus Betnér representerade när det var dags för honom att gå upp i talarstolen för att roasta Bert. Tack Magnus!

Jag vet ungefär vad det är och ge en arab en lön så att de kan borsta sina tänder för första gången

Magnus Betnérs Greenpeace-gig i ”I ditt ansikte” är inte det mest lyckade. Fortfarande toppenroligt, men mest för att Betnér inte kommer någonstans. Det brukar vara så inför en motvillig publik som inte riktigt fattat galoppen. Ändå är klippet ett av de roligaste i serien, det tack vare sillfiskarna som dyker upp i andra halvan av filmen.

Dessa har nämligen helt missat poängen. Av någon anledning tror fiskarna att Magnus Betnér rackat ner på dem, när det egentligen är tvärtom. En otroligt rolig och väldigt udda dialog utvecklar sig. Och sen kommer ett guldcitat som går ungefär så här:

Så jag vet ungefär vad det är och ge en arab en lön så att de kan borsta sina tänder för första gången.

Det är ett ordentligt halleluja-moment. Så utflippat och verklighetsfrämmande att jag blir kär i fiskaren. Jag har ingen aning om varför han tar upp den här erfarenheten, inte ens om att den är sann, men meningsuppbyggnaden och livshistorien den implicerar kunde inte ha hittats på av en författare om så livet hängde på det.

Sen tycker jag att den vagt hotfulla stämningen är underbar. Detta med att stiga fram till folk och stå mitt framför näsan. Att snacka mackpålägg som ammunition i en hjärnornas kamp. Att tracka ner på den långhårige hippien och sen bli rädd när man märker att han är stor och vägrar ge sig.

Det här är bra tv på så många nivåer att det är svårt att veta var man ska börja. Jag vet bara att jag har grymt roligt åt hela situationen, från början till slut.

George Carlin, USA:s Magnus Betnér

Jack Hansen tipsar i sin blogg om USA:s Magnus Betnér – en ståuppkomiker med namnet George Carlin. Jag håller inte helt med Jack om att George är bättre än Magnus, de båda komikerna riktar ju sig mot sin publik och de gör det på ett mycket underhållande sätt. Men visst är George Carlin oerhört rolig.

Här följer ett exempel:Samtidigt måste jag passa på att pusha för Magnus Betnér, hans rutin under Stockholm Lives senaste säsong är guld värt: