EA:s ”Project Ten Dollar”, pay to play

Standard

Jag var en stund en anhängare av Electronic Arts ”Project Ten Dollar”, experimentet skapat för att minska spelförsäljningen på andrahandsmarknaden, en försäljningskanal som retat upp spelutgivare kanske än mer än piratkopieringen i stort. Konceptet gick helt enkelt ut på mervärde. Köpte du ett nytt spel från butik så fick du en kod som gav dig något extra till ett värde av cirka 10 dollar, begagnade spel hade då redan förbrukat denna kod och var inte ”lika värda” trots att innehållet på skivan var densamma.

Risken för missbruk var självklart uppenbar, men jag hade verkligen trott att Electronic Arts skulle vara smartare än vad jag gav dem cred för, EA Sports såg dock snabbt till att grusa mina förhoppningar. I sporttitlarna blev plötsligt ”mervärdet” hela flerspelarfunktionaliteten. Vill du kunna spela mot/med andra ska du från och med nu se till att köpa valfri EA Sports-titel ny från butik. Folk som köper begagnat får istället betala motsvarande 10 dollar för att kunna spela online. Och här har Electronic Arts definitivt gått för långt.

Värt att notera, att sälja spel på en andrahandsmarknad är inte olagligt. Jag har rätt att sälja mina spel, samt rätt att köpa begagnade spel. Det Electronic Arts nu gör är därmed att straffa mig som kund för att jag väljer att köpa deras spel genom en metod som de inte gillar. Skulden läggs självfallet på serverkonstnader och administration, det argumentet faller dock platt om man beräknar att jag kommer att sluta spela online i samma stund som jag väljer att sälja mitt spel, det enda som kommer att hända är att någon annan kommer att ta min plats, någon merkostnad blir det därmed inte. Istället drabbas, i det här fallet främst EA Sports, av badwill. ”Nästa gång ska jag kanske piratkopiera NHL 2011 i och med att jag ändå inte kan spela online.” Ett citat som jag knappast tror att någon vill se.

”Project Ten Dollar” får gärna erbjuda mervärde, men så fort man når det stadiet där man börjar skära ner på funktionalitet är det dömt att misslyckas. Och så kan man fråga sig vad som kommer härnäst? Ska man i enspelartitlar begränsas till två timmar speltid ifall man köper begagnat?

Electronic Arts gör här klokt att backa från allt för drastiska åtgärder. Det är givet att det är lätt att sluta se kunder och bara fokusera på plånböcker, men då glömmer man att det är kunden som håller i plånboken.