Gå till innehåll

2

Med tanke på hur bostadsläget ser ut i Stockholm hade jag väntat mig mindre fördomar om förorterna och mer förståelse för att man bor där man får tag på en plats. Som bosatt i Rågsved sen drygt två år märker jag dock att detta inte helt stämmer. I vardagssnacket är det lätt att halka in på "jaså, du bor i Drogsved?" och "är det inte stökigt där?". Och då kan jag förklara att jag inte vet hur det var förr, men att Rågsved numera är en hyfsad förort att bo i, med tunnelbana har man tillgång till innerstan och vill man hellre ta en promenad i en skog så har jag en egen utanför fönstret.

Visst händer det att jag läser om stök, men själv har jag inga erfarenheter. Till stor del tror jag att umgänget gör det lätt att sätta dit dig som person på fel plats vid fel tidspunkt, och jag har inte det umgänget.

Fördomarna får jag dock dras med ändå.

Till exempel när jag skulle skaffa nya glasögon och linser, jag gör detta hos närmaste optiker och eftersom jag inte bara är närsynt, utan dessutom astigmatiker, blir både glasen och linserna lite dyrare. Ovanpå det har jag ett par ordentligt fula bågar som numera hunnit fylla sex år, och jag väljer denna gång att satsa på något snyggt. Kort sagt, det blir dyrt, och med tanke på att jag gärna vill ha linserna hemlevererade en gång i månaden blir det en kreditkoll.

Jag får frågan om hur mycket jag tjänar på ett år och svarar sanningsenligt efter lite huvudräkning. Personligen tjänar jag som vilken person som helst i it-branschen, men när säljaren hör beloppet rycker denne till och fnissar av förvåning. En arab från Rågsved som faktiskt jobbar och har medelklasslön är konstigt. Kreditkollen går självklart igenom.

Dags att betala för glasögonen nu. Personen frågar om jag vill göra en avbetalning på dessa. Jag tackar nej och vill betala summan direkt. Ännu en gång en förvånad reaktion av säljaren. Nu är jag kanske överkänslig, men trött blir jag.

Jag såg förvisso ut som en kratta den dagen, trött efter jobb fredag till söndag med en samlad pott timmar på 30, klädd i t-shirt och jeans. Orakad och med lite för oordnad frisyr. Jag var dessutom arab och bodde i Rågsved. Klart som fan att jag inte borde ha råd med glasögon då, tyckte säljaren, och visade det.

Jag är alltid naiv nog att tycka det bästa om människor. Men uppenbarligen skapades det en profil på mig baserad på utseende och bostadsort. Vem vet? Säljaren kanske tog mina inköp som en form av protest? För denne fortsatte hänvisa mig till billiga lösningar trots mitt ointresse, jag ville ha något bekvämt och snyggt, hittade inte motsvarande i billighyllan. Men uppenbarligen gjorde jag fel så fort jag gick över till en högre prisklass.

Till slut körde jag en /ignore på säljaren och valde min båge i lugn och ro, för att sedan betala hela beloppet och dra iväg. Även om man är en arab i Rågsved så kan man faktiskt ha ett jobb. Det hoppas jag att åtminstone säljaren lärt sig.

4

Humöret var väl inte på topp när jag satte mig på tåget hem. Man kan förvisso inte vinna alla matcher, men man kan för fan förlora med stil, ungefär där var tankarna och vandrade. Försöker tänka på annat och plockar upp mobilen ur fickan. Surfar in på wap.sr.se och - bam - det första jag ser är "Riksdagen säger Ja till FRA-lagen". Det svartnar för mina ögon för ett ögonblick. Jag svär tyst för mig själv, för det hade varit pinsamt att göra det högljutt i en fullsatt vagn.

Stationerna viftar förbi och jag kan inte riktigt släppa taget. Varken om matchen eller lagen. När tåget stannar vid Högdalen tar min hjärna skruv.

"Sping!" Säger den. Och jag fattar inte riktigt vad den menar förrän jag står häpen på perrongen och har ett pipande tåg bakom mig som just börjat rulla hem. Jag tror att jag är där och ser dum ut i någon minut tills hjärnan återigen bestämmer sig för att ta tag i saker och ting. Den ena foten sätts framför den andra. Väl utanför stationen börjar jag springa.

Här ska jag inflika att vi har en tävling på jobbet. Om man springer minst fem kilometer, eller en halvtimme så får man ett poäng. Tävlingen är förberedande inför Bellmanstafetten som många av oss kommer att delta i.

Först känns det löjligt. Sen inser jag att jag faktiskt SPRINGER hem och att jag, senast jag kollade, inte var kenyan. Jag börjar jogga, men alldeles för sent, ett håll slår till och mina lungor leker hängmatta från min gapande mun. Jag går en bit, men det spritter fortfarande i kroppen. Nu börjar jag jogga, stappla och snubbla på väg hem mot Rågsved.

Tankarna vandrar iväg. Jag inser någonstans att jag är helt jävla dum i huvudet. Jag springer med andan vid halsen mitt i Rågsvedsvägen klockan halv tolv på natten. Det står för fan OFFER stämplat i pannan, det räcker med en blick åt mitt håll för att det ska tända till med jaktinstinkten hos någon jäkel. Jag börjar springa lite fortare - för nu är jag faktiskt lite rädd.

Det är 2,8 kilometer (jo, jag slår upp det medan jag skriver det här) mellan Högdalen och Rågsved när jag kommer hem tjugofem minuter senare. Här tar en tävlingsinstinkt vid som jag inte trodde att jag hade. Vad gör man när man har fem minuter kvar att springa och vägen tagit slut? Jo, men börjar jogga runt i bilparkeringen.

Här ska jag inflika att lamporna i lägenheterna var släckta, jag hoppas innerligt att ingen såg mig. Hade jag sett en idiot springa runt och omkring bilarna i parkeringen så hade jag ringt polisen med detsamma. Fem minuter kan gå obehagligt långsamt när man inte vill synas.

När jag stiger innanför dörren är kroppen fortfarande full i varv. Jag vet att jag inte kan sova. Det blir armhävningar och sitt-ups för den goda sakens skull.

Summan av kontentan. Det ska bli jäkligt skönt att sätta mitt femte poäng på tavlan på jobbet. Och det är förbannat skönt att omvandla frustration till något positivt.

2

100.00 kronorVill du handla för exakt 100 kronor? Åk då till Ica Nära i Rågsved och köp följande:

  • Choklad Kina kaka
  • Gifflar Kanel
  • Plastkasse 20 liter
  • Spagetti köttfärs
  • White Fresh Peppermint
  • Äpplejuice

Ta fram en hundralapp och ge till kassörskan. Hon kommer att anmärka på din shoppingskicklighet. Då svarar du med en självsäker röst.

- Jag vet.

%d bloggare gillar detta: