Gå till innehåll

Jag har aldrig lärt mig att skriva som man ska. Det är inte så mycket stavning och gramatik jag talar om, utan meningsuppbyggnad och textuppbyggnad i helhet. Mitt sätt att skriva, har jag lärt mig, är annorlunda.

Vad jag själv kommit på är att jag gillar simpla ord, detta påverkar säkerligen också mitt sätt att skriva en text. Att krångla till det rent verbalt känns för min del som tråkigt, därför brukar jag istället krånga till mina texter i helhet.

Vissa gillar det, andra inte.

Det blir alldeles tydligt när man har tusentalet läsare som läser någonting man skrivit och sedan regarar på det. Jag har fått mail, personliga meddelanden och läst foruminlägg där folk reagerar väldigt olika. Vissa anser att mina texter är att likställa med skräp och andra är intresserade. Kul (eller kanske inte) är att ingen hittills uttryckt fullkomligt positiva känslor för något jag skrivit.

Självförtroendet får sig självklart en törn ibland, men jag finner mig snabbt. Jag är fullkomligt trygg inom mycket få områden, men skrivandet är en av dem.

Extra kul är att få beröm, chefredaktören uttryckte det så här i veckan: "Du har en rätt skön stil. Man vet aldrig vad som ska hända i dina texter, men det känns ändå som att du har välgrundade argument."

Förklaringen är enkel, jag vet själv aldrig vad som skall hända med mina texter förrän de är nerskrivna.

Vissa gillar det, andra inte.

Det gillar jag.

Jag saknar en funktion, en typ av Semester-knapp som man skall kunna aktivera när tiden inte räcker till. Bloggen skulle då skriva sig själv. Ja, en sådan funktion vill jag ha.

Det är mycket nu. Jag måste flytta till Stockholm om ganska exakt en månad. Att flytta tvärs över gatan ger mig feber, nu måste man flytta ett antal hundra mil. En rysningen från topp till tå. Det har äntligen kommit fram att jag börjat skriva för Sveriges bästa speltidning, Super PLAY, med detta följer självklart ett ansvar. Ett sådant som är så otroligt kul och givande att jag inte har tid att blogga så mycket som jag vill längre. Det känns nämligen som om det jag vill säga gärna sägs på tidningens forum istället för här.

Nu när jag börjat gnälla så kan jag lika gärna fortsätta.

Med en flytt kommer byråkrati. Jag säger upp mig från mitt nuvarande jobb för att flytta till ett annat, och måste därför se till att avsluta ett antal projekt på det gamla jobbet för att ge min efterföljare en ärlig chans. Jag måste sälja bilen (som nu är lagad) då en universell lag säger att Bil + Huvudstad = Bad combiniation. Jag måste dessutom fortsätta söka bostäder i huvudstaden då det rum jag fått tag på är allt annat än tillfredsställande. Jag vill ha något eget, en tvårummare med kök. Jag har redan börjat inse att det är lättare sagt än gjort. Jag måste fixa adressändringen snart, och ringa runt till olika företag för att be dem skicka fakturan till rätt adress. Usch och fy. Ja just det, jag har ett par tidningsprenumationer att ta hand om också.

Nu saknar jag verkligen den där Semester-knappen. Som jag är i behov av, ja, semester alltså.