Gå till innehåll


Via Västtrafiks bildbank.

Alkhouri-klanen sträcker ut. Efter att brorsan flyttat ut till västkusen har vi nu pli på Sveriges tre största städer. I helgen var det i alla fall dags för mig att bege mig ut till Göteborg för att hjälpa brorsan få ordning på sin nya lägenhet.

Det är någonting med Ikea-möbler som gör att man känner sig lite extra manlig. Det ska plockas fram skruvmejslar, hammare, insexnycklar, måttband och blyertspennor. Kartonger slits upp, ritningar läses och tolkas och allt från bastant trä till plywood hanteras. Det känns riktigt bra att få använda händerna ibland, man gör det alldeles för sällan annars.

Nästa dag blir det dags att göra vad göteborgare brukar göra i deras stad. Vi åker spårvagn, beklagar oss på betalningssystemet, spatserar utmed shoppinggatorna och sätter oss vid ett fik eller två.

Mot söndagskvällen är det dags att bege sig hemåt igen. När jag stiger av SJ-tåget känner jag faktiskt att jag kommit hem när jag placerar min fot på plattformen vid spår 17 i centralstationen i Stockholm.

4

x.jpeg

Jag vet inte om min bror till lärare håller med mig i detta - men det här svaret är både det roligaste och det mest logiska jag sett på ett matteprov. Upphovsmannen till det här provet borde dela ut full pott på uppgiften, han ställde en fråga och fick ett klarvaket svar. Eleven kan nämligen inte rå för att hennes lärare är lat och att hon för övrigt är måhända lite för smart för sitt eget bästa.

Tycker annars att det här säger ganska mycket om utbildningsväsendet i övrigt. Det gäller ju att sätta matematiken i ett sammanhang för att eleven ska förstå varför hon ska anstränga sig. Ett ynka "hitta x" förtjänar inget bättre svar.

Tack till Utkastet för tipset.

2

En död kamel hittades vid E22 i närheten av Karlskrona. Polisen har slängt upp en anmälan om djurplågeri och letar nu efter ägaren.

Jag säger det här och nu. Jag var aldrig i närheten av Karlskrona! Jag lovar. Och jag har dessutom aldrig ens ägt en guldfisk, desto mindre en kamel.

Uppdatering: Brorsan, det är inte du, väl?

5

Kommande helg kommer att spenderas i Skåne ihop med familjen. Ser fram emot en datorfri helg där mor, far, bror och syster skämmer ut en. Vi kommer att fira systers födelsedag, äta god hemmalagad arabisk mat och mysa sönder lördagen och söndagen. Förhoppningsvis är det sommar där nere i fjärran land.

Kommer på att jag måste slipa på min skånska dialekt inför besöket. Jag uttalar mina R när jag är här uppe och blivit så van att jag måste påminna mig själv om att skorra när jag åker ner. Youtube ordnar upp en kurs tack och lov:

1

Under 90-talet var man cool om läste High Score från Bröderna Lindströms Förlag. Särskilt mot slutet när tidningen i ett desperat försök att värva läsare lyckades med konststycket att introducera porr i ett spelmagasin. Vi killar i högstadiet behövde inte längre smyga med Aktuell Rapport och allt vad det hette, det räckte med att köpa High Score för att vi skulle stilla vår nyfikenhet.

Jag vill minnas att High Score i ett av sina nummer hade en tävling där man kunde vinna en äkta flipperkabinett. Tävlingen gick ut på att få bäst poäng i ett flipperspelsdemo som ingick i den aktuella tidningens medföljande cd-skiva. Eller CD-ROM som de hette då.

Jag och brorsan körde på rätt hårt och så småningom kom vi upp i ett riktigt fint high score. Jag vill minnas att min lillebror hade den högsta poängen, någonting på en och en halv miljard. Jag var i alla fall smygimponerad och avundsjuk. Det enda som återstod var att vi skulle skicka in en kod med en kupong till High Score och så kunde vi då vara med och tävla. Av någon anledning skickade vi aldrig iväg kupongen. Den bara låg där bredvid datorn och hånade oss.

Ett par nummer senare och flipperkabinettvinnaren presenteras i tidningen. Till vår fasa märker vi att dennes high score är löjligt liten jämfört med vårt. Jag vill minnas att vinnaren inte ens hade kommit upp i en miljard. Flipperkabinetten kunde ha varit vår! Bara vi skickat in den där jäkla kupongen...

Tio år senare och jag finner att jag frilansar för samma förlag. Ska jag våga be om den där vinsten jag aldrig vågade göra då? Det skulle ju verkligen sitta fint med en flipperkabinett hemma.

1

  • Hade det svinkul med familjen.
  • Sov minst åtta timmar om dagen.
  • Firade brorsans födelsedag.
  • Åt en årsförbrukning av choklad.
  • Nämnde inte ens anledningen till att folk firar påsk.
  • Firade att brorsan tagit lärarexamen.
  • Träffade den tjocka danska släkten.
  • Duschade endast två gånger.
  • Såg ett par filmer.
  • Skapade en blogg åt syrran.
  • Klippte ner håret till 9 mm.
  • Spenderade åtta timmar i tåg.
  • Skrev inte ett enda inlägg.

1

En msnkonversation...

Bror: Vet du nån film syrran vill ha?
Jag: Hmmm... inte så lätt. Den där tur/otur filmen kanske?
Bror: Vilken???
Jag: Låt mig slå upp det i imdb... just det... Just My Luck.
Bror: Hehe... "den där tur/otur filmen" hahaha.
Jag: Jag vet inte, det var det enda jag kom ihåg från reklamen.
Bror: Haha, alright, men den har inte kommit ut på dvd än. Något annat?
Jag: Jag tror att hon gillar dramer med lite komedi. Eller romantiska komedier. Kanske den där med hyreskillen som hittar ett tjejspöke.

...

Jag: Nu skrattar du säkert igen!
Bror: Det gör jag verkligen, vilken???
Jag: imdb igen, vänta. Just Like Heaven.
Bror: Haha! Ska kolla, jo den funkar.

6

Telefonen ringde nyss. Föräldrarna satt och kollade på rättegången mot Saddam i tv-kanalen Al Iraqia när en av deras vänner plötsligt uppenbarade sig som vittne. Hon talade om de kemiska bombningarna mot Kurdistan och hur även vi blev bombade. Under talet presenterade hon bildbevis på det hon bevittnat. Det är brännskador, blåsor och avlidna vänner.

Och det var då det hände. Först drar hon fram ett kort på min lillebror och min mor och sedan ett kort på mig. Vittnet berättar om vi hur alla vi var tvungna att fly och vad vi gick igenom.

Efter vittnesmålet tas bilderna in som bevismaterial i rättegången mot Saddam. Och se där, jag kanske kan bidra med ett litet korn i kampen mot Saddam. Det känns förbannat bra!

Telefonen har ringt fyra gånger ikväll. Det är nästan så att man känner sig som en kändis.

Det här inlägget är intressant.

3

Snackade med lillsyrran idag och fick reda på att hon, genom skolan, fått testa sig själv på den politiska skalan och sedan kommit fram till att hon är moderat. I veckan skall hon debattera för sitt parti inför klassen och på så sätt lära sig hur politiken fungerar och vad hennes parti står för i de olika frågorna.

Hon pratar med mig med skrattet i halsen, hon vet nämligen var jag står politiskt.

Som ansvarstagande och kärleksfull storebror är jag självklart inte sen med att stötta min syster. Det är grymt att hon redan nu vet vart hon står, alldeles för unga ungdomar kan inte ens definiera ordet politik. Jag ger henne tips om hur hon ska handskas med vänsternissarna och ta hem poäng i debatten.

Vi avslutar samtalet och jag funderar på den här valperiodens alla skandaler. Tänk om alla hade respekterat varandras åsikter? Tänk om den här partifanatismen aldrig funnits? Tänk vilket politiskt klimat vi kunde haft? Ett klimat där idiologier får plats, där intressanta diskussioner och intelligenta debatter förs och där vi alla inte nödvändigtvis behöver hålla med våra motståndare men där vi alltid respekterar varandra.

Det känns som om det inte borde vara så svårt, men efter årets valrörelse är känslan den att jag pratar om ett utopi.